Sammanfattning
I ett internationellt perspektiv har relativt många barn adopterats till Sverige
från andra länder. Antalet adoptioner från utlandet ökade kraftigt under
1960-talet och var som högst under 1970- och 1980-talet. I denna rapport
har internationellt adopterade födda mellan 1970 och 1979 studerats, en
grupp som vid studiens genomförande var mellan 33 och 42 år. Syftet med
studien är att belysa de adopterades livssituation i vuxen ålder och försöka
finna svar på frågan om adopterade och svenskfödda som grupper skiljer
sig från varandra vad gäller utbildning, inkomster och familjebildning.
Befintlig forskning har visat att det förekommer skillnader mellan adopterade
och andra inom dessa områden. Även denna studie, där de adopterade
nu kunnat följas upp i något högre åldrar än tidigare, visar att det finns
skillnader mellan de adopterade och en jämförbar grupp svenskfödda.
Resultaten visar tydligt att de adopterade männen skiljer sig mer från de
svenskfödda männen än vad de adopterade kvinnorna skiljer sig från de
svenskfödda kvinnorna. Hur stora skillnaderna är varierar mellan de
undersökta områdena men mönstret återkommer nästan genomgående.
Av de adopterade männen hade 78 procent tagit ut ett slutbetyg från gymnasiet.
Motsvarande andel av de svenskfödda männen var 86 procent. Det
innebär en skillnad på 8 procentenheter. Av de adopterade och svenskfödda
kvinnorna hade 82 respektive 87 procent tagit ut ett slutbetyg. Skillnaden
mellan kvinnorna var därmed mindre, 5 procentenheter. Vidare var
andelen med en lång eftergymnasial utbildning 15 procentenheter högre
bland de svenskfödda männen än bland de adopterade männen. Skillnaden
mellan de svenskfödda och adopterade kvinnorna var 13 procentenheter.
Bland svenskfödda finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och
föräldrarnas utbildningsnivå. Bland de adopterade saknas detta samband
nästan helt.
Även vad gäller den sammanräknade förvärvsinkomsten var skillnaden
mellan de adopterade och de svenskfödda männen större än skillnaderna
mellan de adopterade och de svenskfödda kvinnorna. Av de svenskfödda
männen hade 68 procent en årsinkomst på över 300 000 kronor; av de adopterade
männen var det 48 procent. Bland kvinnorna hade 38 procent av de
svenskfödda och 30 procent av de adopterade över 300 000 kronor i årsin komst.
Adopterade har sjukersättning, arbetsmarknadsersättningar,
sjukpenning, ekonomiskt bistånd och bostadsbidrag i större omfattning än
svenskfödda.
Skillnaden då det gäller andelen som har blivit föräldrar och andelen som
är gifta är också större mellan de adopterade och de svenskfödda männen
än mellan de adopterade och de svenskfödda kvinnorna. Både andelen som
blivit föräldrar och andelen som är gifta är 16 procentenheter större bland
de svenskfödda männen än bland de adopterade männen. Mellan kvinnorna
är skillnaden 10 procentenheter både vad gäller de som blivit föräldrar och de som är gifta.

Läs hela rapporten här: 70-talist och adopterad – så har det gått